reklam i all ära men kom igen!

jag förstår att alla miljontals bolag, företag, pasta sorter måste få lov till att visa upp sig i en liten 30-sekunders snutt som gör en lite nyfikn på produkten. ibland är det ju till och med trevligt med reklam.
kiss paus, leta fram något att äta paus och liknande.
men när ska man egentligen säga stopp? när ska man sätta ner foten och säga ifrån?

här i norge finns det en reklam som börjar vid ett frukostbord där pappa, dotter och son sitter och äter frukost.
dottern säger något säkert superklyftigt till sin vad jag antar är bror på italienska varpå pappan säger något i stil med "nora, inte snakke italjenska när pappa ikke sjönner vad du mener." han säger ju då detta lite strängt. då tittar brodern mot sin syster och svarar, igen sägert något super klyftigt på ett okänt språk. pappan säger då "ikke russisk heller martin", reser sig upp och man får veta vad reklamen representerar för något.
det här kanske verkar som en helt vanlig reklam och inget att störa sig på egentligen. men hör här då. den här martin, den här brodern, sonen i familjen...han ser ju inte ut! han ser ut som fiolhoben! fast blond. och super vindögd! jag säger bara en sak, what ever happend to castings? det är ju ändå vi vanliga människor som måste uthärda detta. och det är inte  alla gånger man är på kiss paus eller liknande och då tittar man ju på hela reklamen så det är svårt att undvika denna demon unge.
gud förbjude att jag skulle byta kanal...

det är nu en vecka sen jag inte hittade en semla...och ja det gör lite ont i mig.

dagens låt: http://www.youtube.com/watch?v=iPhGybu1T8o

Kommentarer
Postat av: Kikki

Mmmmm, semlor... Jag åt en igår! Nej nu ljög ja... JAG ÅT TVÅ!! En för dig och en för mig, så kom inte och säg att jag aldrig tänker på dig fröken Sofia Birgitta Raud!



Och du, spännbögs pojkarna i reklamen nedanför skrämmer mig...

2010-03-05 @ 11:29:12
Postat av: Morgan

Vart tog pojkarna vägen?

2010-03-05 @ 11:30:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0